moa har mke att skriva

hej världen!
pianolektionen gick jättebra!
eller, det beror på, det gick bra för att vara första gången på
ett halvår, men dåligt om man räknar på
hure gick i våras.
drycken gick bra, jag tror faktist att maten inte är ett så
stort problem nu. eller ja, det är ju det största problemet,
men jag har lixom vant mej vid matprogrammet. jag tkr
det är rätt så okej att äta så mycket som jag gör nu.
jag vet ju endå att jag inte kommer behöva äta såhär
föralltid. fast jag ska heller aldrig äta som i
somras. om jag ska vara riktigt seriös,
så kommer jag inte ihåg hur lite jag åt. eller jag kommer
ihåg, men aldrig att det var lite!
(hur skulle jag kunna glömma, när det var det enda jag tänkte på?)
och om jag ska vara ännu mera allvarlig så
mådde jag som bäst veckan jag skulle bli inlagd.
allting var ju som jag ville, jag åt lite, jag vägde inte så mycket,
jag skulle börja skolan, jag fick cykla hur jag ville osv osv.

dagen innan jag blev inlagd.
jag har inte insjunkna kinder?

 
 mini bilden för marika.
xoxo, M

Kommentarer
Postat av: op (=

Jag tycker om dej himla bra just nu moa.. fasst egentligen spelar det ingen roll hur du ser ut, du kommer ändå alltid vara Moa E i min klass. =)

2008-11-27 @ 16:28:12
URL: http://oscaaarp.blogg.se/
Postat av: op (=

sv: haha, javet ;]



haha, jag äger dej på det;D

2008-11-27 @ 16:31:10
URL: http://oscaaarp.blogg.se/
Postat av: Rebecca

hej! shit jag har suttit i en timma och läst en massa inlägg. och under den tiden har jag hunnit gråta typ.. 5 olika gånger, haha. de är jätteintressant att läsa om hur de går för dig, och att få läsa hur det är att ha anorexia, från en som har det (eller håller på att övervinna det). tro mig jag vet att de är en jättejättehemsk sjukdom. inte för att jag haft/har det. men min bästa kompis är ju din "biokompis". tkr de är bra att hon har någon att prata med, någon som går igenom samma sak. för det känns ibland som att jag inte räcker till, som om jag inte fattar någonting, och jag förstår ju inte mkt heller när de gäller ATT HA sjukdomen, men jag vet hur de är att vara nära med en som är sjuk. men de är iaf jättebra att hon har någon att prata med. (alltså nu ser hon säkert dehär också, men de gör ingenting) hihi. aja. kämpa på, du är stark! :)

2008-11-27 @ 18:04:06

Vill du kommentera?:
Jag godkänner inte spamkommentarer

Vad heter du?:
Kom ihåg mig?

Mailadress: (bara jag kommer se den)

Din blogg?: (om jag ska kunna kommentera tillbaka)

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0